Husgeråd
- Stavmixer
Ingredienser
Tomatsallad
- 4 st tomater
- 0,5 kruka persilja
- 0,5-1 st rödlök
- Balsamvinäger
Blomkålsmos
- 1 st stort blomkålshuvud (c:a 900 g)
- 0,5 dl kokosmjölk
- 1,5 msk olivolja
- 1,5 tsk örtsalt (t ex Herbamare)
- 1 krm vitpeppar
- 1 msk näringsjäst
- 0,5 kruka persilja hackad
Köttfärsbiffar
- 800 g nötfärs
- 0,5 dl vatten
- 1,5 msk kalvfond Det är svårt att hitta kalvfond utan smakförstärkare eller andra oönskade tillsatser. Se nedan för ett recept på ett hemmagjort alternativ till kalvfond.
- 1 tsk oraffinerat havs- eller bergssalt
- 1 krm svartpeppar
- 1 st kokt, fryst och upptinad potatis (c:a 70 g)* finriven
Instruktioner
Tomatsallad
- Skölj tomaterna och persiljan ordentligt och skala rödlöken.
- Tärna tomaterna och rödlöken och hacka persiljan.
- Servera balmsamvinägern vid sidan av tomatsalladen.
Blomkålsmos
- Dela blomkålen i buketter och skölj noga. Inkludera gärna blasten som är både god och näringsrik.
- Koka blomkålen i vatten c:a 10-12 minuter, tills den är mjuk.
- Häll av vattnet och låt blomkålen ånga av i några minuter.
- Mixa blomkål, kokosmjölk, olivolja, örtsalt, peppar, näringsjäst och persilja med en stavmixer tills moset är lent och fluffigt. Justera konsistensen med kokosmjölk om så behövs.
- Garnera gärna med några persiljekvistar.
Köttfärsbiffar
- Blanda köttfärs, vatten, kalvbuljong, salt och peppar i en stor bunke och riv ned den kokta, kalla potatisen. Knåda ihop allt ordentligt.
- Forma åtta köttfärsbiffar.
- Hetta upp avokadoolja i en stekpanna och stek köttfärsbiffarna på medeltemperatur tills innertemperaturen är 72 °C.
- Servera köttfärsbiffarna med blomkålsmoset och tomatsalladen.
Mer om receptet
* Finriven kokt, fryst och upptinad potatis: Vi har testat många varianter för att binda vätska i köttfärs- och fiskbiffar, vilket inte är helt enkelt utan gluten, och upplever att kokt, fryst och upptinad potatis fungerar väldigt bra. Potatis utesluts från strikt paleodiet – men skalad, kokt och avsvalnad potatis innehåller låga halter av antinutrienter och har ett måttligt glykemiskt index (GI) (lägre än för flera andra rotfrukter, som t ex sötpotatis).
Såhär fungerar det:
- Kokning. Stärkelsen i potatisen gelatiniseras: den sväller och blir klibbig → Potatisen blir mjuk och ätbar, men inte nödvändigtvis bindande i färs.
- Kylning. När den kokta potatisen kallnar, börjar en del av stärkelsen retrograderas: den återkristalliserar → Den blir fastare, men fortfarande inte särskilt bindande.
- Frysning. Vattnet i potatisen fryser till iskristaller som bryter ner cellstrukturen → Stärkelsen omorganiseras ytterligare – fler retrograderade strukturer bildas.
- Upptining. Den upptinade potatisen är nu torrare, fastare och mer sammanhängande → När du river den fungerar den som ett naturligt bindemedel i färs, likt ägg eller ströbröd.
Lämna ett svar